GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Svenska
  2. English
  3. العربية

Shawana Badat: Shawana Badat: ”Invandrare ska förtjäna sin plats i samhället

Jag föddes och växte upp i Storbritannien. Mina föräldrar kom från Pakistan och Indien. Min identitet? Enkelt. Jag är en brittisk-indisk pakistanska, som är muslim. Hur passade jag in i det brittiska samhället? Som hand i handske. Storbritannien var, och är, hem för mig.
Shawana Badat
Kristianstad • Publicerad 22 februari 2019
Detta är en personligt skriven text i Mosaik Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Shawana Badat bor i Kristianstad. Hon jobbar som översättare till eng för Kb Mosaik.
Shawana Badat bor i Kristianstad. Hon jobbar som översättare till eng för Kb Mosaik.Foto: Victor Lindstammer

Jag kände aldrig behov av att ”assimileras” när jag växte upp. Det var helt okej att vara annorlunda. Jag behövde aldrig dölja vem jag var för att passa in. Jag kunde helt öppet dela, och vara stolt över, min kultur och min religion. Samtidigt kände jag mig brittisk rakt igenom.

I Storbritannien var mångfald ett tecken på ett samhälle som var dynamiskt, inkluderande och mångkulturellt. Naturligtvis upplevde jag rasism i Storbritannien. Men jag kände alltid att jag hörde hemma.

Snabbt fram till 2015, då kom jag till Sverige. Fortfarande bor jag i EU. Sverige kan inte skilja sig så mycket från Storbritannien, tänkte jag. Men där tog jag fel. ”Jag är hjärtligt trött på folk som kommer till Sverige och inte lär sig språket”, skrek en äldre dam efter mig på stan, när hon hörde mig tala engelska. Kanske hade hon rätt, eller kanske är det så att jag talar fem språk flytande.

Det gick upp för mig att det är svårt att vara annorlunda i Sverige. Det är något som skrämmer. Sverige har en progressiv syn på invandring. Ändå är tolkningen av integrering mer åt assimilering.

Integration handlar om att kunna behålla sin identitet och tro, och samtidigt hylla mångfalden. Den tillåter att individer från olika grupper smälter in i samhället, som likvärdiga. Assimilation är att tvinga andra att anpassa sig helt efter värdlandets kultur. Invandrare ska ”förtjäna sin plats” i samhället – om de släpper det som gör dem utländska och annorlunda.

Skillnaden är subtil, men viktig.

Storbritanniens historia av kolonialism kan ha gjort det lättare för invandrare att integreras och accepteras i samhället. Jag hörde inte talas om assimilation, kanske för att generationer av invandrare tagit den kampen före mig.

Sverige är kanske som Storbritannien om några år. Eller kanske inte. En våg av högernationalism sveper över Europa och världen. Jag lämnade Storbritannien före Brexit, och trodde aldrig att nej-sidan skulle vinna. Efter tidningarnas och politikernas skrämselpropaganda och rasistisk retorik börjar de negativa tendenserna få fäste överallt. Det är dags att sätta stopp för det. Sluta upp med att säga till invandrare att de måste assimileras – hjälp dem istället bli delaktiga i samhället.