Fira våren med våfflor

I bibeln står det att det var ärkeängeln Gabriel som berättade för jungfru Maria att hon skulle föda Guds son, Jesus Kristus. I den kyrkliga kalendern heter dagen därför Marie bebådelsedag. Dagen har firats i kristna länder sedan 600-talet. Den infaller nio månader före juldagen, då Jesus sägs ha fötts.

I bondesamhället inledde vårfrudagen ett intensivt vårbruk, vintern var över.

På vårfrudagen skulle vädret tydas. Så mycket snö som det fanns på taken denna dag, skulle det också finnas på marken till Valborg, den sista april.

Språkligt sett har ordet ”vårfrudag” ombildats till ”våffeldag”. Våfflor har anor från medeltiden. De liknar pannkakor, som gräddas på speciella järn. Moderna våfflor är som semlan ett arv från sent 1800-tal. Då var det en lyx med vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt.

Våfflor kan också ätas med skinka, bacon, avocado, rom eller dylikt.

I Cajsa Wargs kokbok ”Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber” från år 1755 finns ett recept på våfflor.

Ingredienser till 15 stycken (laggar):

3 ¼ dl sur tjock grädde (eller vanlig vispgrädde/crème fraîche)

6 ½ dl vatten

1 ¾ dl smält smör

2 ägg

ca 5 dl vetemjöl

Gör så här:

”Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda.”

En kvarter = 1/8 kanna = ¼ stop = 4 jungfru = 32,7 cl.

En kvarter är ungefär lika mycket som en läskedrycksflaska. Eller, som Cajsa Wargs skriver i sin kokbok: ”Man tager om man så hafva kan” eller som vi i dag kan höra äldre säga ”man tager vad man haver”.