Kränkt inom vården – rasism och otrevlig ton: ”Valde helt fel blatte”

– Jag blev chockad, aldrig har jag så öppet och i print fått min etnicitet påkallad som förklaring till något. Hon valde helt fel blatte att dra etnicitetskortet på. Det kunde inte vara längre bort från verkligheten.

Så säger en man som pratat med en läkare om sitt mående i rollen som pappa och studerande. I journalen kunde han sen läsa att han hade ”påbrå från Mellanöstern och inte vet vilket ansvar faderskapet kräver”.

– Jag är född och uppväxt i Sverige, har inte ens varit i landet i fråga, och än mindre växt upp med den kulturella kontext jag tillskrivs, säger mannen i sin kontakt med patientnämnden i Skåne.

Han är inte ensam. I nya rapporten ”Välkommen till Sverige” har patientnämnden gått igenom och analyserat klagomål på vården utefter diskrimineringsgrunderna.

Totalt har det under åren 2021 och 2022 kommit in 233 klagomål som betecknas röra diskriminering. Patientnämnden har analyserat 86 av dessa, vilka alla kommer från klagomålsrubriken ”kommunikation och bemötande”.

52 procent av dessa rör diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.

En muslimsk kvinna som ammade sin bebis i ett patientrum upplevde sig rasistisk påhoppad när en man gick in utan att knacka först.

Näst flest, 16 procent, handlar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning eller ålder, och 9 procent om könsdiskriminering. 5 procent rör diskriminering på grund av religion eller trosuppfattning. Två synpunkter kom in om könsöverskridande identitet.

För funktionsnedsatta har det bland annat handlat om att vårdpersonal talat över huvudena på dem till medföljande, eller sagt saker som upplevts som kränkande om deras diagnoser.