Elden skulle skrämma bort rovdjur och häxor

Göran Sjögård, arkivarie på Folklivsarkivet i Lund, förklarar att det inte är solklart varför vi firar Valborg.

– Katolska kyrkan införde helgon som högtider. Många högtider, så som vi känner dem i dag, har faktiskt en sådan bakgrund, säger han.

– Katolska kyrkan var diplomater, de kristnade hedniska högtider. Hade de sagt att ”ni får sluta med era högtider” hade de inte haft en chans. Så kan vi förklara jul, midsommar och andra högtider.

Under medeltiden höll olika skrån (hantverksföreningar) möten i städerna, De träffades för att besluta om gemensamma frågor. På landet, bland annat i Skåne, hölls gillen.

På gillena drack man och var glad. Ägg fanns det gott om hela våren, mycket påminner om påsken.

När våren kom, det kunde vara första maj eller vid Valborg, fick byborna ordna med boskapens hägnader. Det gjorde alla tillsammans.

Att tända eldar var vanligt vid olika högtider i Sydsverige, vid Valborg och i västra Sverige till påsk. Vårens ankomst firades i tysktalande delar av Europa. Mycket talar för att vi fått in den seden därifrån.

– Vid eldarna på Valborg sköt man med krut och med olika vapen. Det var vårfester då man åt gott, dansade och lekte.

Eldarna var till för att skrämma bort rovdjuren från markerna där djuren betade. Påskeldar var för att skrämma bort häxor och annat skrämmande, för att få det lugnt och skönt.

Ungdomar stod för att välkomna maj med sång i södra Sverige.

– Vi sjunger i dag också. Förr var det ungdomsgrupper i byn som gick runt i gårdarna och sjöng och fick matvaror i betalning, så att de kunde ordna sin egen högtid. Mycket har levt kvar.