Nasir kom precis hem från Kabul, där familjen är kvar: ”Rädslan tar över hela min kropp”
Nasir Ahmad Kazimi är uppväxt i Afghanistan. Han kom till Sverige 2015 och så småningom till Kristianstad. För bara några dagar sedan kom han tillbaka till stan efter en resa till Afghanistans huvudstad Kabul. Där har han har hälsat på sin familj över sommaren – föräldrar, syskon, och hustrun som blivit kvar.
På söndagen kom nyheten att talibanerna överraskande snabbt har intagit Kabul.
– Jag har pratat med familjen hela dagen, säger han när Kristianstadsbladet når honom på telefon på söndagseftermiddagen.
Hans familj ser talibaner i stan.
– Men de har än så länge inte gjort något, vad de vet.
”Om det var 100 personer som sökte om visum förut så är det 100 000 nu”Nasir Ahmad Kazimi
Panik råder i hela landet. Människor lämnar sina hem och försöker desperat ta sig till trygghet. Nasir Ahmad Kazimis bror är hotad av talibanerna och har sökt visum.
Att få ett visum nu verkar omöjligt.
– Om det var 100 personer som sökte om visum förut så är det 100 000 nu. Det är svårt att lämna landet alls, med vårt pass är det många länder som säger nej. Det är bara de som känner någon i regeringen eller är väldigt rika som har en chans nu.
Att ta hit hustrun verkar även det omöjligt.
– Migrationsverket är för hårda. Jag har gått ut gymnasiet och har fast jobb men det räcker inte, de kräver för mycket.
”De knackar dörr för att hitta människor som jobbat för regeringen. De hänger dem eller hugger av en hand”Nasir Ahmad Kazimi, om talibanerna
Han berättar att talibanerna meddelar att alla kvinnor under 40 år ska tillhöra talibanerna. Så fort de intar en ny stad meddelar de att inga flickor längre ska få gå i skolan.
– Och man ska markera sina hus med röd färg om det bor en kvinna under 40 där, säger han.
– Förr började Kabul utvecklas och växa, tjejer gick i skolan och fick möjligheter.
Nu går det åt motsatt håll.
– I Ghazni vet jag att de knackar dörr för att hitta människor som jobbat för regeringen. De hänger dem eller hugger av en hand. Andra blir dödade av en raket i sina hem. Det går inte att förklara situationen.
”Om jag inte hade sett hur det blivit hade det varit lugnare för mig. Samtidigt ville jag ju träffa dem. Man kan inte låta bli”Nasir Ahmad Kazimi.
Känslan av maktlöshet ökade när han såg hur Kabul förändrats.
– Jag önskar att jag hade kunnat göra någonting men jag kan inte det, jag är upprörd och rädd hela tiden. Rädslan tar över hela min kropp. Hur kan människor vara så onda? Jag har följt nyheterna hela dagen och är jätteorolig. Jag vet vilken typ av människor de är, säger Nasir Ahmad Kazimi.
– Mina föräldrar är jätteglada att i alla fall jag är på en säker plats där det är fred.
Är du glad över att du hunnit träffa din familj?
– Det hade nästan varit bättre att inte se eländet. Allt jag har sett surrar i mitt huvud nu och om jag inte hade sett hur det blivit hade det varit lugnare för mig. Samtidigt ville jag ju träffa dem. Man kan inte låta bli.
FOTNOT: Nasir Ahmad Kazimi är bekant för Kristianstadsbladets läsare från bloggen Salaam Sverige, som sedan blev till en bok.
