Den 11 september 2022 är det val till kommunfullmäktige i alla kommuner i Sverige.

Mandatperioden 2018-2022 styrs Kristianstads kommun av fyra partier som samarbetar i en allians. Det är Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Tre partier är i opposition. Dessa är Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Miljöpartiet hade fram till valet 2018 fyra mandat (platser) i kommunfullmäktige. I valet 2018 fick de inga mandat.

Kb Mosaik ställde frågorna:

1. Vilken är den viktigaste frågan i Kristianstads kommun?

2. Hur ska fler som är nya i Sverige få jobb? Arbetsförmedlingens statistik för antalet öppet arbetslösa visar att i åldern 16-64 år var 1188 personer i åldern 16-64 år arbetslösa (april 2022) i Kristianstads kommun. Av dem är 645 personer födda utanför Sverige.

Camilla Palm, Moderaterna (M):

1. – Att skapa trygghet för våra medborgare, då får vi samhället att hålla ihop. Åtgärder för att människor ska trivas, att man är på en trygg plats. Vi behöver snabbare förflytta människor från utanförskap och bidrag till arbete och gemenskap.

2. – En nyckel är svenska språket. Du behöver inte kunna svenska perfekt, men begriplig svenska. Att bättre matcha människors intressen efter arbetsmarknadens skriande behov. Vilka förmågor har människor med sig och vad kan vi som kommun bygga på för att de snabbare ska få jobb? Istället för att importera arbetskraft ska vi titta på vad vi har här.

Kent Angergård, Centerpartiet (C):

1. – Trygghet. Det finns oro av olika slag. Det görs redan en massa åtgärder, både med nattvandringar och polisiär närvaro på gator och torg. Alla goda krafter måste samarbeta, det gäller kommun, polis, idrottsföreningar och andra. Det finns äldre människor som inte vågar gå ut, det finns en oro för det som händer på Gamlegården. Vi måste sätta in åtgärder för det.

2. – Språket är viktigast. Arbetslösa ska kunna få både utbildning och få känna på verkligheten i företag och organisationer, få in foten i arbetslivet. På Folkuniversitetet får de som läser sfi både utbildning i hur samhället fungerar och praktik, enligt Kristianstadsmodellen. Den är värd att bygga vidare på.

Pierre Månsson, Liberalerna (L):

1. – Fler skattebetalare, det vill säga att fler försörjer sig själva, och skapa fler jobb. Vi har en positiv utveckling, vi ska fortsätta satsa på fler jobb.

2. – De som kommer hit och är analfabeter har väldigt långt till arbetsmarknaden. Därför behövs fler enkla jobb, alla kan inte vara it-specialister. Vi kan inte räkna med att en 40-åring som är analfabet ska bli högskoleutbildad. Flera enkla jobb där du inte behöver högskoleexamen, som till exempel tvätteri, måste skapas. Jag tror man kan skapa fler jobb, men det ska inte vara konstruerade jobb. Man måste känna att man gör nytta.

Christina Borglund, Kristdemokraterna (KD):

1. – Att hushålla väl med kommuninvånarnas pengar. Vi kan ha drömmar och visioner, men har vi inte ordning på ekonomin kan vi inte genomföra dem. Vi ska ha en bra skola, bra förskola och bra omsorg.

2. – Vi behöver utbildning för vuxna och matcha dem mot behovet på arbetsmarknaden. Det finns företag som skriker efter folk. Alla jobb är lika mycket värda, om du kan jobba med dina händer som hantverkare eller inom äldreomsorgen där behovet är enormt. Det viktigaste är att du behövs, har en framtid och kan bidra till samhället, att du känner att du är viktig, men man måste också lära sig svenska.

Ulrika Tollgren, Socialdemokraterna (S):

1. – Skola och utbildning är jätteviktigt, grunden till att få jobb. En god utbildning för alla. Det krävs vuxna i skola, tidigare insatser och en väl fungerande elevhälsa. Under detta styret har det dragits ner 70 miljoner i pedagogisk verksamhet. De svagaste elverna har förlorat mest på besparingar.

2. – Korta vägen till jobb. Det finns ett antal kompetenser som näringslivet skriker efter. Satsa på yrkesvux, och komvux, även på instegsjobb. Det behöver insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden och för dem med funktionsvariationer. Jobb är en viktig nyckel för att bli integrerad i samhället, att få bestämma över sitt eget liv och få makten över det.

Mikael Persson, Vänsterpartiet (V):

1.– Skolan. Att varje unge tar sig igenom skolan med godkända betyg är den absolut största garanten för att inte hamna fel, att få jobb, bostad och känna man har ett eget värde. Då måste vi satsa på de ungar som inte riktigt hänger med, via elevhälsan, stödundervisning eller vad det nu kan vara.

2. – Sfi undervisning, stopp för diskriminering, avidentifierade ansökningar när du söker jobb eller bostad. Det finns en tydlig tendens att välja bort folk om man inte heter Bengtsson eller Persson. Sfi måste byggas ut och det måste bli lättare att validera den utbildning man har med sig.

Carl Henrik Nilsson, Sverigedemokraterna (SD):

1. – Integration. Vi vill ställa krav i hela det svenska samhället med fokus på utsatta områden, att minska segregationen, att nyanlända ökar möjligheten att söka arbete. Sfi är en del och att man gör sig anställningsbar, tar de möjligheter till arbete som finns för att kunna få bidrag eller andra förmåner.

2. – Språket. Vi måste ställa krav på att nyanlända lär sig det svenska språket. Det ökar möjligheten att få kontakt med det svenska samhället, ökat möjligheten att få en anställning. Det måste skapas förutsättningar för det, att de kan ut och arbetspröva för att kunna få reda på vilket arbete som kan passa individen.

Helena Winter, Miljöpartiet (MP):

1. – Miljö och klimatomställning, det visar rapporter från FN:s klimatpanel IPCC. Omställningen måste ske nu, på ett sjysst, rättvist och jämlikt sätt. Kommunen ska vara klimatneutral till 2030, men vi ser inte så mycket verkstad. Fler cykelvägar är ett enkelt sätt att bidra klimatsmart.

2. – Att kommunen tar större roll i att anställa, givetvis efter kompetens. Att arbetsgivare öppnar sina ögon. Även om man har betyg och utbildning, heter man Mohamad eller liknande kan man sållas bort. Vi behöver nätverk mellan kommuner och näringsliv, speeddejting inom arbetslivet. Att ha ansökningar utan namn – ett personligt brev och cv får tala för sig själv.