Imamen med hjärtat i två länder

Shaaban Abou Zur har alltid sökt trygghet. Han fann det i nordöstra Skåne för 29 år sedan. I Kristianstad återfann han samma känsla som i staden där han växte upp i norra Egypten. Han är uppvuxen i en fiskarfamilj. De levde ett med havet, sjön och himlen.

– Jag har det i blodet, att söka frihet, trygghet och frid.

Shaaban Abou Zur tog examen i journalistik på Kairo universitet 1984. Han började jobba på en oppositionell liberal tidning.

– Det var ett sätt för mig att yttra mig mot regimen, kämpa för folkets frihet och för demokratin i Egypten. Nu är det flera år som många inte har fått smaka på frihet.

Jobbet som journalist i Kairo var riskabelt. Efter sju år tog han det svåra beslutet att lämna landet och sin familj.

I Sverige möttes han av demokrati, frihet och trygghet.

– Jag tycker om att leva enkelt. Det var därför jag lockades till Kristianstad.

Att ha sitt hjärta i två länder är svårt. Ibland känner han sig halv. Hans mamma och syskon är kvar i Egypten. Han besöker dem gärna.

– Jag känner mig som en globaliserad människa som hör till hela mänskligheten, oavsett landet jag är född i eller landet jag kommit till.

Nilen om natten är det han saknar mest från Egypten. Han beskriver hur floden är upplyst av byggnader längs med vattnet, hur båtar går åt olika håll, folkvimlet och natthimlen som reflekterades i floden.

Shaaban Abou Zur jobbar som biblioteksassistent och trivs med att alla böcker. Han är även imam, något han gör ideellt. För troende i Kristianstad är han tillgänglig dygnet runt. Han ser det som sin plikt att ge tillbaka och att hjälpa människor.

– Meningen med livet är att människan ska anstränga sig och att göra gott tills man dör.

Shaaban About Zur var med och startade islamiska församlingen i Kristianstad. Hans systrar och bröder i församlingen valde honom till imam 1994.

Hans mål är bekämpa hat och kriminalitet i samhället, i samarbete med myndigheter, organisationer och medborgare.

Han tycker att han fått svar på livets stora frågor, nu när han fyller 60 år. Och han vill gärna finnas där för andra som går och grubblar över meningen med livet.

– Det är en markering att man börjar bli lite gammal, säger han och skrattar över att han fyller 60 år.