1. Svenska
  2. English
  3. العربية

Gunki Ström: Gunki Ström: ”De vill, de försöker, misslyckas, försöker igen”

Det finns förväntningar på att de som kommer nya till Sverige ska kunna språket – om de ska leva och bo i landet. Men hur ska nyanlända vuxna ta igen ett halvt liv? Efter många år som sfi-lärare är min slutsats: De behöver inte utredningar och krav, de behöver tid.
Gunki Ström
Kristianstad • Publicerad 28 juni 2021 • Uppdaterad 29 juni 2021
Detta är en personligt skriven text i Mosaik Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Kunskaper i svenska och samhällskunskap kan bli krav för att få svenskt medborgarskap för personer 16-66 år.
Kunskaper i svenska och samhällskunskap kan bli krav för att få svenskt medborgarskap för personer 16-66 år.Foto: Janerik Henriksson/TT

Det finns en statlig rapport med förslag på krav på svenska och samhällskunskap för att bli svensk medborgare.

Testerna i svenska ska vara samma som för sfi (svenska för invandrare), det vill säga förståelsen (hör och läs) och produktionen (tala och skriva).

”Jobben blir inte fler för att kraven blir fler”
Gunki Ström

Det kan verka självklart – ska du leva och bo i ett land ska du kunna språket. Som språklärare har jag ofta fått frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Oavsett vad en statlig utredning kommer fram till måste nyanlända få möjlighet att träna språket.

Olika politiska partier har framfört krav på att nyanlända ska kunna göra sig förstådda och kunna förstå, så att de kan arbeta och försörja sig.

Moderaterna framför “Tydligare krav för ökad integration”. Syftet är att ökade krav snabbare ska leda till jobb och snabbare integration.

Jobben blir inte fler för att kraven blir fler. Och det kan finns skäl till att du inte lär dig språket.

Svenskarna i Spanien hittar olika strategier för att klara sig i vardagen. Våra invandrare gör likadant.

Gunki Ström, sfi-lärare i Östra Göinge.
Gunki Ström, sfi-lärare i Östra Göinge.Foto: Privat

”Vi infödda svenskar är ofta stressade, vi har massor av aktiviteter och tar oss inte tid att prata”
Gunki Ström
Gunki Ström, sfi-lärare
Gunki Ström, sfi-lärareFoto: Privat

Jag jobbade som lärare på en internationell skola i Paris i fyra år. Där fanns kollegor från tio olika nationer, bland annat en svensk kollega som bott där i fem år och som inte lärt sig franska. Det var kanske lättare för kollegan att umgås med amerikaner och britter som bodde och arbetade i samma förort.

Detta känner jag igen från Gamla Näsby, där jag bor nu. Det är också ett segregerat område.

Som nyanländ är det bra att kunna träna språket i affären, med grannen, en ny kompis eller vän. Men vi infödda svenskar är ofta stressade, vi har massor av aktiviteter och tar oss inte tid att prata eller sätta oss ner med grannen från Eritrea eller Syrien.

”Innan du framför krav på språket – fråga dig vad du själv kan göra för integrationen”
Gunki Ström

Som sfi-lärare träffar jag dagligen entusiastiska och underbara människor. De vill, de försöker, misslyckas, försöker igen och stapplar sig fram som ett barn i språkets värld. De behöver inte utredningar och krav, de behöver tid. Tid att ta in, smälta och möjlighet att träna sina kunskaper.

Så snälla, innan du framför krav på språket – fråga dig vad du själv kan göra för integrationen. Det betyder mer än du tror. Och du vet aldrig om eller när du själv blir flykting en dag, oavsett om det är av politiska eller miljömässiga skäl.

Fakta

Förslag på krav för medborgarskap

Under våren har Statens offentliga utredningar (SOU 2021:2) lämnat ett delbetänkande (rapport). Utredningen föreslår att kunskaper i svenska och samhällskunskap införs som krav för att få svenskt medborgarskap för personer 16-66 år.