”Det känns som en skolavslutning och inte som en student”
Klasskamraterna Aya Alkafri, Rutba Raheel och Mohammed Benjamin går vård- och omsorgsprogrammet.
”Vi har ju ingen bal, och på studentdagen får det bara vara två anhöriga. Det är inte roligt”Rutba Raheel
De har slagit sig ner i skuggan i gräset utanför Söderportgymnasiet.
Allt börjar lida mot sitt slut. De känner sig stressade. Det är många trådar som ska knytas ihop innan utspringet.
Här saknas innehåll
De har sakta men säkert fått acceptera det faktum att studenten även i år blir ett nedskalat firande, på grund utav pandemin. Men som vårdelever har de full förståelse.
– Vi går ju vård- och omsorgslinjen, så vi måste ta hänsyn till det, säger Mohammed, som helst hade sett hela släkten ta emot honom på skolgården.
Rutba Raheel vet inte exakt hur firandet där hemma kommer se ut, men tror att det kommer att bli med de närmaste. Och även hon känner sig en aning besviken.
– Vi har ju ingen bal, och på studentdagen får det bara vara två anhöriga. Det är inte roligt.
– Det känns som en skolavslutning, och inte en student, poängterar Aya Alkafri.
