Petter Birgersson: När elen inte längre går att betala
Elpriserna är en följetong. Men till skillnad från tv-serier går det inte att bestämma sig för att stänga av. Eller ja, slå av strömmen kan ju faktiskt verksamheter göra – vilket också en hel del både större företag och småföretagare funderar på, helt eller delvis.
De stora företagen, som bageriet Pågen, får av förklarliga skäl rejäl uppmärksamhet i medierna. Pågen höjer priserna, men tror sig inte kunna ta ut ökningarna fullt ut hos konsument, något som gäller stora delar av livsmedelsindustrin.
Inte minst landsbygden är beroende av mindre serviceföretag. För en lanthandel, pizzeria, ett gatukök eller ett bageri/konditori kan en elräkning som går upp fyra, fem gånger betyda slutet. Många är vittnesmålen om att marginalerna är för små för att klara utgiftsökningarna på den nivån. Småföretagare prioriterar att ge eventuella anställda lön men kan inte ta ut någon egen, som en cateringägare i Smygehamn berättar för Trelleborgs Allehanda.
I Skillinge på Österlen har en mängd privatpersoner och företagare gått samman för ett elupprop under devisen ”Sänkta elpriser nu”. Via hemsidan sanktaelpriser.nu samlar de in namn i protest mot elpriserna och de skickar enkäter till företag för att få reda på hur mycket de drabbas om priserna stiger till fem eller tio gånger mot vad de var 2020. Enkäten är inte slutförd men många rapporterar att de tvingas pausa eller stänga verksamheten under sådana omständigheter. Personerna bakom uppropet står bakom att införa en annan prismodell för elen i Sverige, lanserad av Bengt Ekenstierna. Förenklat handlar den om ett pris inom Sverige ett för exporten. Den modellen har sina kritiker, som Svenska kraftnät, men problemet med de skenande elpriserna är alldeles oavsett uppenbara.
”Var och en bör göra sig beredd på att klara sig utan elektricitet under några timmar.”
Ibland låter det som att det inte är synd om rika villaägare som måste stänga av jacuzzin. Men verkligheten är inte indelad på det viset. Med drastiskt höjda priser är det många som inte har råd med det de tidigare hade råd med, vilket betyder att en del måste skära ner på lyxkonsumtion medan andra inte klarar av att bo kvar eller att driva företaget vidare. Om företag slutar investera, pausar verksamheter eller i värsta fall lägger ner, betyder det förlorade jobb, skatteintäkter och minskad konsumtion. En nedgångscykel är inledd.
Elförsörjningen under exempelvis kalla och vindstilla dagar i vinter kan bli så hårt prövad att elen kommer att stängas av under perioder i olika delar av södra Sverige. Var och en bör göra sig beredd på att klara sig utan elektricitet under några timmar.
Det är ett kraftigt underbetyg för energipolitiken de senaste decennierna att det är ett möjligt scenario. Det löses inte i en handvändning. Men däremot måste privatpersoner och företag i södra Sverige snabbt få besked om på vilket sätt den tillträdande regeringen ska se till att pengarna som rinner in till staten i form av avgifter, skatter och höga priser på minst skadliga sätt återförs till (eller aldrig försvinner från) hårt drabbade elkonsumenter i södra Sverige.
