Skrev egna avtal som tioåring – nu bultar hjärtat för skattefrågor

Hon är skatteexperten från Öllsjö som fascineras av skattefrågornas föränderliga natur. 39-åriga Christine Persson jobbar med att ge företagare och bolag förståelse för skattesystemet. Sen några år tillbaka är hon en del av den grupp som på branschorganisationen FAR tycker till om skattepolitiska lagförslag. Och det är skattefrågornas ombytlighet som är tjusningen.

– Det är det där att testa sin egen analytiska förmåga, se sammanhang och hur det påverkar i olika led, säger Christine Persson.

Även om det till stor del var slumpen som banade väg för en karriär som skattejurist, väcktes förhandlingsintresset redan som barn. Som tioåring skrev hon avtal med sin pappa om att få en pool i utbyte mot att hon såg till att gräset klipptes, med villkoret att hon själv fick bestämma över vem som fick använda poolen. Därefter gick hon till sina bröder och skrev avtal med dem. Vill ni använda poolen får ni klippa gräset, lät det.

– Det slutade med att jag inte klippte gräset överhuvudtaget, men ändå fick min pool, minns hon med ett skratt.

Knappt trettio år senare följer hon den föränderliga skattepolitiken på nära håll. Ett av de senaste lagförslagen hon tittat på har handlat om att göra det enklare för de minsta företagarna. Den allmänna uppfattningen är att skattesystemet inte hänger med i hur folk arbetar och vill arbeta, är Christine Perssons uppfattning. Många vill kunna ha sidosysslor eller korta uppdrag utan att virra bort sig i byråkratin.

– Det blir mycket att sätta sig in i om man inte har kunskapen. Det är där tröskeln är, säger Christine Persson.

En statlig utredning presenterade i somras ett förslag om att underlätta för de minsta näringsverksamheterna, de som till exempel erbjuder hundpassning, läxhjälp, eller tjänster som IT-uppdrag och renovering.

Förslaget handlar om ett så kallat mikroföretagarkonto, ett konto där en schablonmässig skatt på i huvudregel 30 procent dras automatiskt vid varje insättning, och så slipper man ha mer med skatten att göra. Skattat och klart, helt enkelt. På det sättet ska egen skatteredovisning kunna undvikas, och företagaren kan lägga resurser på annat.

Det är en oprövad skattemodell i Sverige, berättar Christine Persson, som tror att alternativet skulle kunna minska risken att någon väljer att bedriva en näringsverksamhet svart, men också locka den som i dagsläget avskräcks från att prova företagsvingarna.

Men även om hon ser det som ett steg i rätt riktning, ser hon flera luckor. Även om en del förenklas kvarstår fortfarande moms- och bokföringsregler som gör att det ändå inte blir så enkelt som hon tycker att det borde vara. Det tyckte även den statliga utredaren, som valde att avråda från att införa förslaget om de reglerna förblir oförändrade.

Christine Persson har fler farhågor som hon tycker måste adresseras innan ett sådant mikroföretagarkonto blir verklighet. Det handlar dels om hur felaktigheter ska hittas i ett sådant system, och om risken för att kontot används som ett sätt att göra svarta pengar vita.

– Att det blir ett sätt att använda dessa konton för tveksamma affärer, det är en risk.

Trots det är hon positiv att man tar steg mot ett enklare system. Men om och när ett mikroföretagarkonto kan bli verklighet är i nuläget oklart. Christine Persson är tveksam.

– Det är svårt att tro, men jag hoppas ändå att man försöker. Jag tror att det hade varit bra med tanke på hur samhället fungerar, säger hon.