Sofyan Aswad: Sofyan Aswad: ”Slöja står inte i strid med jämställdhet”
Måndagen den 11 mars höll jag i ett samtal under Snackbar på Kulturkvarteret. Temat var ”Slöja eller inte slöja?”.
Två muslimska kvinnor berättade om sina val. En har valt slöja, en har inte slöja.
Publiken ställde många viktiga frågor, bland dessa var: Varför finns det muslimer med och utan slöja? Är valet av att bära slöja tvång?Vem är det som bestämmer om kvinnan ska ha på sig slöja, individen, föräldrarna, samhället, kulturen eller religionen?
Även bland muslimer finns det många olika åsikter om slöjan. Ämnet är känsligt.
Men är problemet slöjan i sig, eller står slöjan i strid med kultur och traditioner i det svenska samhället?
Kvinnor har rätt att välja om de vill täcka sitt hår eller inte. Och kvinnors rätt är mer än bara en fråga om slöja. Slöja står inte i strid med jämställdhet. Vi står självklart upp för jämlikhet - allas lika värde - och jämställdhet mellan könen.
Det gäller rätt till lika lön, rätt till utbildning och delat ansvar med barn - och i hemmet.
”Kvinnors rätt är mer än bara en fråga om slöja”
Om du tror på principen om mänskliga rättigheter och religionsfrihet, bör du respektera andras val. Självklart ska inte barn tvingas bära slöja. När du är vuxen kan du göra ditt val. Valet är personligt, privat. Vi borde inte bry oss om hur andra klär sig.
Slöjan finns i flera kulturer och religioner i världen. Den kan vara ett kulturellt uttryck eller en religiös symbol. Det finns kvinnor med slöja som vill värna sin integritet och frihet. Andra ser slöjan som symbol för förtryck.
Ordet symbol kommer från grekiska symbolon, tecken. Det kan vara svårt att tolka en symbol. Jag ska ge ett par exempel.
När jag fyllde i en blankett i Mellanöstern och satte ett x betydde det att svaret var fel. I Sverige ska man ofta sätta ett x för rätt svar.
Halvmånen, eller månskäran, på moskéer och flaggor har inget med religion att göra. Månen har varit symbol för flera saker i många kulturer, bland annat kvinnlighet, manlighet, fruktbarhet och tidens gång. Det skriver tidningen Illustrerad Vetenskap.
Konstantinopel hade månskäran som symbol. När de osmanska turkarna intog Konstantinopel 1453 satte de månskäran på sin flagga och på moskéer. Sedan dess har symbolen spridit sig till flaggor i andra muslimska länder.
Människor tolkar symboler utifrån sina egna intressen, attityd, religion, kultur, kunskap och erfarenhet.
