1. Svenska
  2. English
  3. العربية

Hatbrott – vikten av att se och agera

Utställningen ”Vi&Dom” på Regionmuseet vill väcka frågor och samtal hos besökare, inte minst skolungdomar. ”Frågorna om hatbrott är tyvärr aktuella. Det är något vi behöver prata mer om”, säger Helén Lilja på Regionmuseet. Invigning på söndag, 3 mars klockan 14.
Kristianstad • Publicerad 1 mars 2019
De flesta hatbrott anmäls inte. Få leder till fällande dom.Michaela Engvall (till höger) arbetar på Polismuseet i Stockholm. Malin Liedberg är pedagog på Regionmuseet.
De flesta hatbrott anmäls inte. Få leder till fällande dom.Michaela Engvall (till höger) arbetar på Polismuseet i Stockholm. Malin Liedberg är pedagog på Regionmuseet.Foto: Tommy Svensson

"Vi&Dom” togs fram på Polismuseet för två år sedan. Nu visas den för första gången utanför Stockholm, i Kristianstad.

– De frågor som den här utställningen tar upp är, tyvärr, aktuella. De är oerhört viktiga att lyfta fram, säger Helén Lilja, pedagog på Regionmuseet.

På söndag, 3 mars, inviger entreprenören och transvestiten Sara Lund utställningen ”Vi&Dom” klockan 14.
På söndag, 3 mars, inviger entreprenören och transvestiten Sara Lund utställningen ”Vi&Dom” klockan 14.Foto: Tommy Svensson

Utställningen har tre avdelningar. Besökarna får möta drabbade personer, ta del av den historiska utvecklingen på en tidslinje och fundera på hur man själv kan agera om man blir utsatt. Eller om du ser någon annan bli det. Upplägget är Känna, Lära, Agera.

– Grunden i utställningen är personer utsatta för hatbrott som berättar sina egna historier. Utan deras mod hade vi inte kunnat göra utställningen, säger Michaela Engvall.

Det finns fakta om hatbrott. Vem utsätts? Hur många utsätts? Siffrorna är hämtade från Nationella Trygghetsrådets senaste statistik från 2015.

De flesta som drabbas är under 45 år. Det vanligaste hatbrottet är främlingsfientlighet.

Många brott anmäls inte till polisen. Det säger Michaela Engvall.

– Det kan handla om att de skäms eller är rädda, att de inte vill outa sig själv. Eller så har de sett övergreppet som en misshandel. Inte att det var ett hatbrott.

Hatbrott, säger lagen, ska leda till hårdare straff. Hatbrott är ett brott mot samhällets grundpelare av frihet, öppenhet och jämlikhet. De som utsätts kan blir det på grund av hudfärg, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.

Varför begås hatbrott? Pedagogerna Helén Lilja och Malin Liedberg tillsammans med Michaela Engvall är överens. Fördomar och okunskap är den främsta orsaken.

– När vår kunskap ökar minskar samtidigt våra fördomar och rädslor, säger Malin Liedberg.

Många hatbrott begås i dag. Är ni optimister för framtiden?

– Absolut, säger Michaela Engvall. Vi inte bara ska leva ihop, vi vill också leva ihop. Jag tror på kärlek.

Vad är det viktigaste vi kan göra för att hatbrotten ska minska?

– Vi måste alla visa att vi bryr oss, säger Engvall.

– Från det lilla samtalet till om vi blir vittne till ett övergrepp. Vi får inte vara tysta.

”Vi måste alla visa att vi bryr oss”, säger Michaela Engvall, från Polismuseet (till vänster) och Malin Liedberg, pedagog på Regionmuseet.
”Vi måste alla visa att vi bryr oss”, säger Michaela Engvall, från Polismuseet (till vänster) och Malin Liedberg, pedagog på Regionmuseet.Foto: Tommy Svensson

Fakta

I en tidslinje får vi följa hatbrottens historia, och lära oss om några större händelser. Som Lasermannen och skolmassakern i Trollhättan.
I en tidslinje får vi följa hatbrottens historia, och lära oss om några större händelser. Som Lasermannen och skolmassakern i Trollhättan.Foto: Tommy Svensson
Sune JohannessonSkicka e-post
Så här jobbar Mosaik Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.