Nyheter

Ann-Christine Olofsson: ”Vi har pratat om svordomar, sex-ord och fula ord”

Foto:Sofyan Aswad

Så här på gamla dagar har jag fått ett nytt extrajobb, att undervisa Kb Mosaiks journalister i svenska. För första gången har jag använt dagstidningen som lärobok. Det har varit ett stort nöje . Oj vad vi har haft roligt!

1968 var jag färdig lärare, i svenska och tyska. Jag har haft ett långt lärarliv på AMU/Lernia med sfi och yrkessvenska. Jag har gått igenom teorin på nästan alla yrkesutbildningar, för att kunna förklara på lätt svenska: recept för elever på köksutbildningen, teori för körkort (bil, lastbil och buss), teori för svetsare, att kunna läsa ritningar, teori för bilmekaniker, elektriker med flera.

”Jag har alltid tyckt att texterna om familjen Bengtsson med katten Missan inte var så inspirerande”

Sfi behövs. Och man måste börja från början. Men jag har alltid tyckt att texterna om familjen Bengtsson med katten Missan inte var så inspirerande. Jag har hellre fördjupat mig i texter som är viktiga för ett yrke.

Det har varit oerhört intressant och givande att få en inblick i tidningsvärlden och journalistspråket. Tidningen har jag alltid läst med eleverna, men nu läste vi rubriker, reportage och retoriska finurligheter på ett helt nytt sätt. Att formulera en snärtig, säljande rubrik kräver rätt stora språkkunskaper. Orden har dubbla betydelser - antingen ska det vara roligt eller väcka intresse, helst båda.

”Vad betyder det att ha ”skinn på näsan” eller att ”armbåga sig fram”. När passar det att använda skitbra och skithäftigt?”

Jag har haft förmånen att få undervisa/handleda fantastiska elever på Kb Mosaik. Det har varit roligt att få vara med om deras stora framsteg. Deras iver att komma in i svenska språket har varit drivande. Dessutom har jag själv fått ökade kunskaper. Har eleven ett extra stort intresse för politik, krävs det ju också att läraren läser ledare, politiska artiklar och sätter sig in de politiska frågorna, för att kunna guida eleven att skriva.

Vi har pratat om svordomar, sex-ord och fula ord. Jag har aldrig tvekat inför sådana genomgångar och förklaringar. Hur ska de annars kunna lära sig nyanser och skillnader på lämpliga och olämpliga ord? Idiomatiska uttryck är en självklarhet, när man hunnit en bit in i det svenska språket. Vad betyder det att ha ”skinn på näsan” eller att ”armbåga sig fram”. När passar det att använda skitbra och skithäftigt?

Det är svårt med vokaler, som skillnad på o och u. En av mina elever var inne i en butik och frågade efter kok-potatis på burk. Expediten fick ett skrattanfall, hörde det som kuk-potatis.

Att lära sig skillnaden på pissa och pizza är också viktigt.

Tack, kära Kb Mosaik-redaktionen för två givande, intressanta år. De har givit mig nya erfarenheter både språkligt och kunskapsmässigt.

För att inte tala om nya vänner!