1. Svenska
  2. English
  3. العربية

27-årige Robin dog i corona

Klockan 18 på kvällen den 8 april stängdes respiratorn på CSK. Då hade Robin Persson kämpat i flera veckor mot corona. Den tidigare fullt friska 27-åringen klarade inte längre kampen.
Önnestad • Publicerad 1 juni 2020
Familjen vill berätta om Robins livsglädje, men också om hans kamp i slutet.
Familjen vill berätta om Robins livsglädje, men också om hans kamp i slutet.Foto: Lasse Ottosson

Deras Robin kommer aldrig mer öppna dörren och släppa in det solsken som oftast följde honom som en glädjespridande skugga. Aldrig mer se fram emot att få träffa familj och vänner. Aldrig mer ta fram sina golfklubbor för att gå en runda.

Robin dog den 8 april. I corona. Han, som var en fullt frisk ung man, med starkt hjärta.

Hans familj är fortfarande i chock över vad som hänt. Men de vill berätta.

– Vi vill att alla ska förstå hur corona drabbar. Vi vill att folk i alla åldrar tar det på allvar. Corona är farligt och kan drabba vem som helst, säger hans syster Sophia, som tillsammans med systern Linnea saknar sin storebror oerhört.

”Han var ju sjuk, men inte alarmerande dålig”
Corrina, Robins mamma

Familjen tror att Robin smittades på IFK Kristianstads sista match med publik i början av mars. Han älskade idrotten.

Några dagar senare ringde han sin mamma Corrina. Han klagade över feber och ont i kroppen. Influensa trodde båda två.

Blomsterbuden hos syster Sophia är flera, och påminner om att storebror Robin är borta. Begravningen kommer att hållas i två skift, så att alla hans vänner får en chans att ta adjö.
Blomsterbuden hos syster Sophia är flera, och påminner om att storebror Robin är borta. Begravningen kommer att hållas i två skift, så att alla hans vänner får en chans att ta adjö.Foto: Lasse Ottosson

– Han frågade om det kunde vara corona, men det trodde ingen av oss. Hur skulle han ha fått den?

Robin låg med feber i nio dagar. Hög feber, cirka 40 grader.

Han ringde 1177, fick order att hålla sig hemma. Om han fick problem med andningen kunde han höra av sig igen.

– Han var ju sjuk, men inte alarmerande dålig, säger Corrina.

Den 14 mars pratade de med varandra, allt var lugnt. Ett par timmar senare sms:ade han om svår hosta, och svårt att andas.

– Jag hörde hur korta, små andetag han tog. Så sa han plötsligt ”jag orkar inte mer, jag kan inte andas”.

”När jag vaknar varje morgon tror jag att jag har haft en mardröm. Tills jag inser att det är verkligheten”
Thomas Persson, Robins pappa

Båda föräldrarna skyndade hem till honom. Ambulansen kom snabbt. Robin hade 41,3 graders feber.

Han togs in på akuten, fördes strax till intensivvårdsavdelningen. Man trodde han hade dubbelsidig lunginflammation. Ett coronatest togs för säkerhets skull.

Alltid glad och alltid med ett stort hjärta för andra människor. Familjen förlorade Robin, 27, i corona.
Alltid glad och alltid med ett stort hjärta för andra människor. Familjen förlorade Robin, 27, i corona.Foto: Lasse Ottosson

– Det var positivt. Robin fick syrgas och kändes i trygga händer.

Dagen efter var läget försämrat. Robin sövdes ner för att läggas i respirator.

Robin låg nedsövd i elva dygn. Den 21 mars fick han 42,8 graders feber. De försökte kyla ner honom och han lades i dialys.

– Dialysen hjälpte inte heller. Coronagiftet hade förgiftat hela hans kropp, förklarar Thomas.

Fyra gånger fick familjen hälsa på, i full skyddsmundering.

Första helgen i april steg blodtrycket till 280, han reagerade inte längre. Det fanns ingen aktivitet i hjärnan. Den 8 april fick familjen beskedet att Robin inte kan bli sjukare.

– Kan han bli bättre frågade jag och läkaren sa nej. Först då förstod jag, säger Corrina.

Två timmar senare, klockan 18 på kvällen den 8 april stängde läkarna respiratorn. Fem minuter senare slutade Robins starka hjärta att slå. Familjen höll i hans hand. De lovordar IVA-personalen, kallar dem änglar, men är förvånade över att de sett dem arbeta. Med deras älskade Robin.

Med den Robin som ju var frisk. Som hade en enorm kompiskrets, med ett hjärta som hade plats för många. Han fattas dem alla.

Robins familj upprörs över att många tar så lätt på smittan, att smittan inte rör dem.

– Men den rör alla. När jag vaknar varje morgon tror jag att jag har haft en mardröm. Tills jag inser att det är verkligheten.

Åsa CarlssonSkicka e-post
Så här jobbar Mosaik Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.