Nyheter

Ett mänskligt uppdrag i häktet

Marcus Fröding, pastor, Mohamed Younsi, imam, och Calle Jensen, präst, besöker intagna på häktet i Polishuset varje vecka.
Marcus Fröding, pastor, Mohamed Younsi, imam, och Calle Jensen, präst, besöker intagna på häktet i Polishuset varje vecka.
Foto:Tommy Svensson

Människor i häkte är människor oavsett vad de har gjort. Det är grundinställningen för en präst, en pastor och en imam som besöker dem. De tre jobbar för att förstärka det som är positivt och ge de häktade ett ljus i mörkret. Syftet är att de häktade inte ska hamna långt utanför samhället.

När en person blir häktad börjar en process som kriminalvården har ansvaret för. De häktade får information om rätten att utöva sin religion, och kontakt med någon att prata med. Det vill säga en präst, imam eller någon från annan religion.

– Häktet är en isolerad och låst miljö med restriktioner, många sitter ensamma under en lång tid, utan kontakt med andra. Då behöver man sällskap, säger Marcus Fröding, pastor i Östermalmskyrkan.

– Vi bemöter de som sitter häktade som människor och skiljer mellan vad människor är och vad människor gör, de är människor med ansvar och inte monster, oavsett vad de har gjort, säger Calle Jensen, präst inom Svenska kyrkan.

”Isoleringen väcker frågor om livet, de kommer upp till ytan”, säger Calle Jensen, präst.
Foto: Tommy Svensson
”Isoleringen väcker frågor om livet, de kommer upp till ytan”, säger Calle Jensen, präst.
”För det mesta är våra samtal som en vägledning, och för att ge ett ljus för framtiden. Vi pratar inte bara om religion, religionen tar bara en liten del av samtalet”, säger Mohamed Younsi, imam.
Foto: Tommy Svensson
”För det mesta är våra samtal som en vägledning, och för att ge ett ljus för framtiden. Vi pratar inte bara om religion, religionen tar bara en liten del av samtalet”, säger Mohamed Younsi, imam.
”Häktet är en isolerad och låst miljö med restriktioner, många sitter ensamma under en lång tid, utan kontakt med andra. Då behöver man sällskap”, säger Marcus Fröding, pastor.
Foto: Tommy Svensson
”Häktet är en isolerad och låst miljö med restriktioner, många sitter ensamma under en lång tid, utan kontakt med andra. Då behöver man sällskap”, säger Marcus Fröding, pastor.

Vilka samtal har ni i häktet?

– Varje människa är unik, därmed är varje samtal unikt. Det utgår utifrån behovet. Vi hjälper människor att berätta och tänka efter, säger Calle Jensen.

– För det mesta är våra samtal som en vägledning, och för att ge ett ljus för framtiden. Vi pratar inte bara om religion, religionen tar bara en liten del av samtalet, säger Mohamed Younsi, imam.

De säger att det finns en stor efterfrågan på samtal. De tre knackar på dörren till de häktade och frågar om de önskar samtal, samtalen är frivilliga.

”Amnesty har kritiserat Sverige för långa häktningstider. Att sitta några dagar i isolering kan vara bra för att stanna upp och tänka till, men längre tider kan skapa många nya problem”

Varför präster och imamer och inte professionella samtalsledare?

– Isoleringen väcker frågor om livet, de kommer upp till ytan, säger Calle Jensen och Marcus Fröding.

De samtalar ofta med häktade, utan att veta vilken religion de har. De möter så många som möjligt, oavsett religion. Om någon vill träffa en företrädare för annan religion kan det ibland vara möjligt.

Vem som helst kan inte besöka häktet för samtal. Det krävs en behörighet och att vara godkänd.

– Man måste ha utbildning och erfarenhet för att kunna hjälpa till här, säger Mohamed Younsi.

Ingen av dem kan skicka någon kollega som ersättare till häktet – de tre har tystnadsplikt livet ut:

– Dörren till häktet skiljer mellan den yttre och inre världen, säger Calle Jensen.

Samtalen med de häktade ska försöka bryta hat och hämndbegär. Marcus Fröding, pastor, Mohamed Younsi, imam och Calle Jensen, präst, samarbetar om besöken på häktet i Kristianstad.
Foto: Tommy Svensson
Samtalen med de häktade ska försöka bryta hat och hämndbegär. Marcus Fröding, pastor, Mohamed Younsi, imam och Calle Jensen, präst, samarbetar om besöken på häktet i Kristianstad.

Hur bygger ni upp ett förtroende?

– Jag tror att man vill berätta för någon utanför brottsutredningen. De vet att vi har ingenting med polisen att göra. Förtroende tar olika tider att bygga, säger Calle Jensen.

Språket är en begränsning i jobbet, men de klarar sig med lätt engelska och franska. Mohamed Younsi kan flera språk. Det är förbjudet att använda tolk.

De tre har fått återkoppling från människor som varit häktade och som senare blivit fria. Då har de tackat präster och imamer för att samtalen lett till att de förändrat sina liv.

Har ni varit utsatta för några farliga eller konstiga händelser?

– Vi har tillgång till professionell handledning. Det finns ett mycket bra samarbete mellan oss och kriminalvården, säger Calle Jensen.

Att sitta inlåst med fulla restriktioner innebär att häktade inte får prata med några anhöriga, inte ta del av media. De får bara träffa sin advokat och präst/imam.

– Amnesty har kritiserat Sverige för långa häktningstider. Att sitta några dagar i isolering kan vara bra för att stanna upp och tänka till, men längre tider kan skapa många nya problem, säger Calle Jensen.

Fakta

Calle Jensen: Präst inom Svenska kyrkan, i Kristianstads pastorat. I hans tjänst ingår 20 procent som häktespräst. Besöker häktet två dagar i veckan.

Marcus Fröding: Pastor i Östermalmskyrkan. Östermalmskyrkans församling har bildats genom sammanslagning av Baptistförsamlingen och Pingstförsamlingen i Kristianstad. Kyrkan tillhör Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Besöker häktet en dag i veckan.

Mohamed Younsi: Imam, sitter i styrelsen för Sveriges imamråd. Imamrådet ingår i Förenade Islamiska Föreningar i Sverige. Besöker häktet en dag i veckan.

Visa mer...

Fakta

Samtal i häktet

Syftet med samtalen: ”Möta människor oavsett de är troende, sökare eller icketroende, bryta isoleringen och genom samtal stärka deras självkänsla och värdighet, så att det vågar ta ansvar och bättre kan se andra människors värde och rättigheter.

Försöka bryta hat, hämndbegär genom ett gott och kärleksfullt bemötande.

Försöka bryta fördomar kring människor som är häktade, värna om människovärden och informera i samhället om arbetet som ”Nämnden för andlig vård” (NAV) gör. Den som är troende ska stödjas till fortsatt utövande av tron”.

150 präster, diakoner och pastorer arbetar inom svensk kriminalvård.

Sveriges kristna råd (SKR) samordnar verksamheten i hela landet. Rådet är ett ekumeniskt organ där de flesta kyrkor i Sverige finns med.

Inom islam finns en samordning genom Sveriges Muslimska Råd, SMR. Förenade islamiska Föreningar i Sverige har ansvaret för personer som har samtal på häkten.

Alla som jobbar inom NAV har uppdraget att hjälpa de häktade och intagna på fängelser att få träffa företrädare för sin tro och religion.

Källa: Sveriges kristna råd.

Visa mer...