Annons
  1. Svenska
  2. English
  3. العربية

Abir Shalati: Abir Shalati: ”Ställ gärna frågan - utan att kasta sten, utan att skrika och utan att svära”

Första gången var när ett gäng ungar kastade sten på mig när jag stod vid en busshållplats. De skrek ”jävla muslim!”. Och en granne brukade mitt i natten knacka på dörren, med en yxa i handen, och skrika ”jävla araber!”
Abir Shalati
Kristianstad • Publicerad 5 november 2019
Detta är en personligt skriven text i Mosaik Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
ِAbir Shalati
ِAbir ShalatiFoto: Sofyan Aswad

Jag har vikarierat på flera skolor. Där har flera barn på ett aggressivt sätt ställt frågan ”varför bär du slöja? Kan du inte ta av den?”

Jag minns inte hur många gånger jag råkat ut för sådana händelser. Men jag minns att alla gånger blev jag ledsen, arg, provocerad. Min dag blev en dålig dag.

Annons

Frågan är varför en vuxen människa eller ett litet barn gör så här? Svaret är att de har inte lärt sig eller förstått att vi människor är olika.

I början tyckte jag att allt var konstigt i Sverige. Till exempel att vänta på en buss som kommer ett visst klockslag vid en busshållplats, att helst inte sitta bredvid varandra på bussen, att en kollega inte bjuder på mat när den sitter mitt emot mig och äter, hur folk kramas när de hälsar.

En gång sa jag till en granne ”folk i detta landet är konstiga”. Grannen avbröt mig och sa "olika - inte konstiga. Annorlunda kan man också säga". Just då gick det upp ett ljus, följt av ett starkt ”Jaha!”

Grannen har faktiskt rätt. Vi är bara olika, det är inte mer än så. Trots att det känns så självklart att människor är olika, vill vissa människor inte acceptera det.

”Varför finns det inte ett ämne i skolorna om kultur? Att barn får lära sig om olika kulturer redan när de är små”

Du och jag har olika kläder på oss, olika hudfärg eller olika ursprung. Det betyder inte att jag och alla som liknar mig är normal och att du är icke-normal.

Att jag bär slöja och att du inte gör det, betyder inte att jag är rätt eller att du är fel. Du måste inte älska mig på samma sätt som jag älskar mina syskon och föräldrar, men du måste respektera mig som människa.

En gång i tiden tyckte jag också att andra människor var konstiga, de som valt att leva och klä sig annorlunda.

Därför undrar jag ibland – varför finns det inte ett ämne i skolorna om kultur? Att barn får lära sig om olika kulturer redan när de är små. Att i Indien har man olika kryddor i mat, i Japan hälsar man på ett annat sätt och i Syrien bär en del kvinnor slöja.

Det är helt naturligt att någon undrar varför andra personer klär sig olika eller är olika. Ställ gärna frågan – utan att kasta sten, utan att skrika och utan att svära.

Alla gånger jag har råkat illa ut har jag bara velat skriva högt ”Människor är olika – förstår du inte det?”

Annons

Men jag var så chockad. Mitt svar var bara tystnad.

Fakta

Abir Shalati

Ny krönikör i Kb Mosaik. Jobbar som reporter, bland annat på Sveriges Radio, i Malmö. Hon utbildar sig till matematiker, är intresserad av sociala frågor och samhällsfrågor.

Frågor om integration är hon mycket intresserad av.

– Jag är stolt över att det finns Kb Mosaik på tre språk. Jag önskar att det fanns sådan tidning i hela Sverige, säger hon.

Ålder: 24 år.

Familj: Gift med Samer Wahbe, hennes man jobbar som kock.

Född: Damaskus, Syrien.

Bor: I Skurup.

Utbildning: Har läst ett år på ”Faculty of mass communication” på Kario Universitet. Har gått en grundkurs i radioproduktion på Radio AF i Lund. Studerar ”Bachelor's Programme in Mathematics ” vid Lunds Universitet.

Bakgrund: Lämnade Syrien när hon var 17 år, till Egypten. Kom till Sverige oktober 2013.

Jobb: Är reporter på Sveriges Radio i Malmö, har jobbat med Radio Swedens arabiska avdelning. Har eget privat företag för läxhjälp. På fritiden är hon engagerad i Radio AF.

Sociala medier: Diskuterar gärna sociala frågor och andra frågor i samhället, integration och miljö.

Favoritbok: ” The social guidebook to Sweden“.

Annons
Annons
Annons
Annons